Mu

http://www.expressen.se/nyheter/1.2481572/har-opereras-smaflickor-om-till-pojkar

"- Den här operationen kan göra så att barnen när de växer upp slipper psykologiska problem som orsakas av att de inte vet vilket kön de tillhör"

Ja, tänk vad hemskt det vore att inte veta vilket kön man tillhör. Om man inte vet ifall en är man eller kvinna, hur ska man då veta hur en ska bete sig, vilka intressen en bör ha eller vilka kläder en bör använda.

Det finns vissa föreställningar kring hur en man är och hur en kvinna är. Jag tror att det är dessa föreställningar som gör att vissa personer känner sig fångade i fel kropp. Är du född med kuk men inte kan uppfylla de sociala kraven för att vara en man så kan det hända att du känner dig fångad i fel kropp, och vice versa.

Hela poängen är väl att du ska kunna vara precis vem som helst och precis hur som helst, oavsett vilka yttre och inre könsorgan du har? Föreställningarna kring män och kvinnor kan inte rådas bot på genom att operera små barn. Det är inte ett fysiskt problem, utan ett socialt.

Det finns ett japansk uttryck: mu. Enkelt översatt skulle en väl kunna säga att det betyder "varken eller". Är du man eller kvinna? Mu. Varför välja?

Should I be quiet just because I'm a woman?

I gårdagens Metro (hittar tyvärr inte artikeln) kunde man läsa om en femtonårig pojke som tafsat på sin rektor under skolavslutningen, han hade helt enkelt tagit henne på rumpan. Rektorn har nu anmält pojken för sexuella trakasserier och tänker driva ärendet vidare så långt det går.


Den femtonåriga pojken och hans mamma är båda mycket upprörda över det faktum att rektorn tar så allvarligt på det. De ser det båda som ett bus, om än ett dumt sådant, pojken har bett om ursäkt och mamma "förstår inte varför rektorn inte kan nöja sig med en ursäkt". Jag tolkar det som att de menar på att pojken är ju bara femton, ung och dum med andra ord, och därför borde komma undan med en varning. Jag antar att de båda är oroliga att det här kommer att förstöra för honom, de är rädda att han blir dömd.


Problemet är dock att det inte är okej att ta någon på rumpan på det viset. Man kan tycka att pojken är för ung för att förstå det, men det är han inte, och om han börjar när han är femton (och kommer undan med det) så fortsätter han när han är sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo, tjugoett... Ni fattar.


Det är förnedrande att bli tafsad på. Jag kan tänka mig att det är ännu mer förnedrande om man är rektor och den som tafsar är ens elev. Och det är förbannat djävla viktigt att vara tydlig med att det inte accepteras. Om vi sätter ner foten, ordentligt och med kraft, varenda gång något sådant här händer så kanske det kan ske en förändring.

Det är djävligt lätt att be om ursäkt. Nöj dig aldrig med det.

You can put on your bathing suits

Att massmedia har en stor roll i att sprida de skönhetsideal som finns är något som har diskuterats länge. Vad skönt då när veckopressen chockar med att gå i helt motsatt riktning. Här om dagen läste jag rubriken "Skippa bikinistressen! Hitta rätt badkläder för just din kropp!". Härligt. Här kommer en veckotidning och förmedlar till alla kvinnor att de inte behöver banta och ligga i hårdträning inför strandsäsongen, istället kan de läsa sagda tidnings guide om hur en hittar badkläderna som ger en illusion om att en är snygg, dvs framhäver de rätta formerna och döljer skavankerna. Åh, vilken lättnad att de tog det här steget!

Oh wait.. Eller är det faktiskt så att detta bara är en annan sida av exakt samma mynt? De pekar ju fortfarande i en viss förutbestämd riktning. Hur de säger åt sina läsare att de ska uppnå idealen är ju oviktigt.

Grejen är ju inte att du ska lära dig hur du skapar en illusion av en smal midja. Grejen är att du inte tvunget behöver ha en smal midja.